Blåvitt produkter

  • blåvitt produkter
  • Blåvita varor
  • Blåvitt sortiment
  • Omslaget till design­historikern Sara Kristofferssons bok angående Konsum existerar formgivet i enlighet med Blåvitt-konceptet, en antivarumärke såsom blev en av landets starkaste, ifrån att detta introducerades tills tidsandan sprang ifrån detta under talet.

    I sin läsning Det förlorade paradiset tecknar Sara Kristoffers­son kooperationens framväxt i tandem med arbetarrörelsen och funktionalismen. Det existerar ingen slump att detta är detta mest modernistiska av samtliga typsnitt, Futura, som hamnade på dem blåvita basvarorna. Berättelsen angående Konsums uppgång och fall är även historien ifall talets utopiska idé angående individens frigörelse genom kollektiv gräsrotsorganisering, vilket så småningom slog ovan i storskalig likriktning.

    Vid sidan av sina blåvita bas­matvaror lanserade Konsum under talet såväl basgarderob som basmöbler, även dessa med utstuderat enkel design. I samt med för att Konsums superreducerade formspråk ut­vecklades i sådan symbios tillsammans talets folkhemsbygge, är detta lätt för att se detta som enstaka produkt från dess tankesystem. Men medan Konsum blivit Coop samt tappat såväl marknads­andelar såsom sin särställning bland Sveriges konsumenter, pekar Sara Kristofferson på hur dess formspråk lever vidare i såväl Ikeas spartanska möble

  • blåvitt produkter
  • Märkeslösa produkter blev eget varumärke

    Märkeslösa produkter? Det är när till exempel tandkrämen inte har något märkvärdigt varumärkes namn, utan bara heter Tandkräm. Enkelt och okonstlat, allt fokus på produkten. Detta var den bärande tanken bakom en produktsatsning som Kooperativa Förbundet (KF) lanserade

    De kom med 21 varor som alla hade enkla vita förpackningar, med produktnamnet på en blå platta, och dessutom var billigare än andra jämförbara varor. I KF:s arkiv finns i dag många av dessa märkeslösa produkter – som över tid blev ett starkt
    varumärke själva, under begreppet »Blåvitt«. De blåvita produkterna såldes i Konsum och Coop­-butiker till en bit in på ­talet.

    Bild: Ur KF:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

    I dag berättar dessa föremål, som finns i mängd i KF:s arkiv, om en tid när en kommersiell aktör arbetade för att väcka till liv ett gammalt sparsamhetsideal, samtidigt som konsumtionskulturen växte som aldrig förr, med extrapriser, lockpriser och varumärkesannonser.

    Ur Företagshistoria

    Text: Anders Sjöman

    Blåvitt (varumärke)

    Blåvitt var ett varumärke för dagligvaror från Kooperativa förbundet i Sverige. Den första varan var tandkrämen "Tandkräm" , men det var först som produkterna lanserades som en enhetlig produktserie. Produkterna producerades ofta i KF-koncernens egna fabriker och utmärkte sig genom att vara "märkeslösa", vilket innebar att det inte fanns något varumärkesnamn på förpackningen. De såldes enbart i KF:s butiker och tanken var att de skulle vara billigare än liknande varor av andra märken, bland annat genom att KF inte gjorde någon reklam eller lockpriser för produkterna. Prismärkningen kunde i hög grad även ske redan i fabrikerna, man fick längre produktionsserier och förpackningarnas enkelhet gjorde också att priserna kunde hållas nere.[2] Dessa produkter var de första i Sverige att vara försedda med streckkoder.[3][4] En annan idé var att man genom att minska utbudet av varor av olika märken i de egna affärerna skulle göra produkterna billigare. Blåvitts produkter såldes fram till talet.

    Historia

    [redigera | redigera wikitext]

    År lanserade Kooperativa förbundet de två märkeslösa produkterna Tandkräm (med och utan fluor).[5] Tandkrämerna