Migrationsverket ny lag 2023
•
Ett år av utmaningar för asylrätten
Vad hände under ?
År har präglats av stora förändringar inom migrationsrätten, både i Sverige och på EU-nivå. Debatten och de politiska förslagen under året har tydligt visat på svårigheterna att balansera ökade krav på kontroll och effektivitet med respekten för mänskliga rättigheter, asylrätt och rättssäkerhet.
De stramare regler som redan införts, eller som planeras, riskerar att skapa ett mer restriktivt klimat för asylsökande och personer med tillfälliga uppehållstillstånd. Många känner en växande oro för att förlora sina rättigheter eller utsättas för nya kontrollåtgärder.
Vi på Asylrättscentrum har, tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer, under året lyft vikten av att skydda individens rättigheter och säkerställa att förändringarna inte underminerar rättssäkerheten eller mänskliga rättigheter.
Här är några av de migrationsrättsliga händelser som vi bevakat under året som gått:
Förlängd preskriptionstid för utvisningsbeslut
Regeringen har lämnat en lagrådsremiss där det föreslås att den tid som ett utvisningsbeslut är giltigt ska förlängas och att beslutet ska gälla så länge den skyddssökande är kvar i Sve
•
Lagändring kring asylsökandes boende inom två steg
Lagändringen sker inom två steg.
Förändringar från 1 mars på grund av nya asylsökande
Från den 1 mars kommer alla nya asylsökande tilldelas en lokal i något av Migrationsverkets asylboenden. Huvudregeln är för att alla liksom söker asyl i landet ska bo på en asylboende. ifall en asylsökande inte ändrar bostadsort in vid det boende där hen har tilldelats plats kunna hen ej få ekonomiskt bistånd inom form från dagersättning samt särskilt bidrag. Undantag förmå göras på grund av personer liksom bor hos en nära familjemedlem alternativt om detta finns synnerliga skäl, dock undantagen bör tillämpas restriktivt.
Förändringar från 1 september på grund av alla asylsökande
Från och tillsammans 1 september kommer reglerna även omfatta personer såsom sökt asyl innan den 1 mars och existerar inskrivna inom mottagningssystemet inom ett eget boende. detta innebär för att Migrationsverket kommer att tilldela alla asylsökande som bor i eget boende ett plats vid något från myndighetens asylboenden. Om den asylsökande ej flyttar mot den tilldelande platsen avslutas i regel rätten mot ekonomiskt stöd.
Förändringen innebär även att Migrationsverket får betrakta en asylansökan som återkallad om den sökande ej informerar Migrationsve
•
Stor minskning av arbetskraftsinvandrare efter höjt lönekrav
Drygt ett år har gått sedan det infördes ett nytt krav om ”god försörjning” för arbetskraftsinvandrare.
Sedan november måste man tjäna minst 80 procent av medianlönen i Sverige för att få arbetstillstånd. För närvarande innebär det att man måste tjäna minst 28 kronor i månaden. Innan förändringen trädde i kraft räckte det med en månadslön på 13 kronor.
Migrationsverket märker av att färre söker arbetstillstånd – under kom det in runt 10 färre förstagångsansökningar jämfört med , berättar Hanna Geurtsen, biträdande uppdragsledare på myndigheten.
– Det ligger helt i linje med den politiska intentionen med det nya kravet. Man vill styra arbetskraftsinvandringen från låglöneyrken till högkvalificerad arbetskraft, som har högre löner, säger hon.
Antalet beviljade arbetstillstånd har också minskat. Under beviljades nästan 21 arbetstillstånd till personer som sökte första gången. Förra året låg den siffran på 13
Bärplockare stoppades
Bärplockare står för den största minskningen – antalet som fått arbetstillstånd har minskat från 5 till 1