Dominanta och recessiva anlag förklaring
•
Långt innan oss människor ägde kunskap ifall DNA samt gener så lade våra förfäder förmodligen märke mot att unge ofta liknar sina föräldrar. Hur ärftlighet faktiskt fungerar på molekylär nivå fann forskare svaret på inom mitten på förra seklet.
En förutsättning för ärftlighet är för att DNA kunna kopieras. detta sker kontinuerligt i kroppen &#x; varenda gång ett cell delar sig. varenda celler oavsett funktion äger därmed identisk genetiska kunskap. När könsceller sammansmälter blandas DNA från två individer och ger upphov mot en helt ny individ.
Mendels ärftlighetslagar
På talet undersökte den österrikiska munken George Mendel hur attribut ärvs hos ärtor såsom han odlade i klosterträdgården. Mendel fastslog genetiska principer och myntade begrepp vilket vi använder än idag &#x; mot exempel för att en egenskap kan existera dominant alternativt recessiv.
En genvariant ärvs från vardera förälder
För att förstå hur attribut ärvs behövs kunskap angående kromosomer. oss m
•
Nedärvning av egenskaper.
En ny individ får en gen (ett arvsanlag) från mamma och en från pappa.
Beroende på vilken egenskap som uttrycks beror bl.a. på om en gen är dominant eller recessiv.
Dominant betyder att något har företräde eller övertag. En dominant gen är den som kommer att uttryckas, om man har en dominant och en recessiv variant av samma gen. Recessiv betyder vikande och en reccesiv gen kommer bara att uttryckas om det inte finns någon dominant genvariant av just den genen.
Om man har en dominant och en recessiv gen när det gäller en egenskap, så kommer det alltså att vara den dominanta varianten som får övertag, och det är den egenskapen man får.
För att man ska få den recessiva egenskapen, måste man få två uppsättningar av genen, d.v.s. få det både från mamma och pappa.
Krångligt? Det klassiska skolboksexemplet med ögonfärg kanske förklarar en del, även om just nedärvning av ögonfärg inte är fullt så enkel då det påverkas av flera olika gener.
Bruna ögon är en dominant egenskap; vi kan kalla den för B.
Blå ögon är recessivt, vi kan kalla den för b.
Om man är brunögd kan man ha två arvsanlag för bruna ögon, alltså BB, eller ett anlag för bruna och ett för
•
Vid befruktningen smälter pappans spermie samman med mammans ägg. Deras genetiska material förs vidare till den nya individen. Barnet får en komplett uppsättning bruksanvisningar från både pappan och mamman. Du får alltså dubbla uppsättningar. Detta genetiska arv visar sig som olika egenskaper hos barnet. Ärftliga egenskaper kallas också för anlag.
Bild: Oskar Uggla / UgglansNO
Om en viss egenskap undersöks kommer anlagen i kromosomparet ibland vara lika varandra och ibland olika. Det är sällsynt att föräldrarnas anlag blandas så att barnets egenskap blir något mittemellan. Det vanliga är att den ena förälderns anlag bestämmer över den andres.
I Mendels klassiska genetik finns två typer av anlag:
- Dominanta anlag (bestämmande anlag).
- Recessiva anlag (vikande anlag).
Att ha en skomakartumme är ett dominant anlag. Om du har skomakartumme så har med största sannolikhet även någon av dina föräldrar det.
Bild: Oskar Uggla / UgglansNO
Har du ett dominant anlag kan du ha ärvt ett dominant anlag av vardera förälder så att båda dina egna anlag blir dominanta. Eller så har du bara ärvt det dominanta anlaget av din ena förälder. Då har du ett dominant anla